Idag var jag hos Polisen för att ansöka om nytt pass. Till min stora förvåning och glädje fanns det ingen instruktion om att fylla ut en massa blanketter. Det räckte med att visa legitimation och skriva min namnteckning så var det klart. Den moderna polismndigheten hade ju alla mina uppgifter i sitt datasystem. Foto och fingeravtryck togs på plats. Iof så skulle det ta 5 dagar att få det tryckt på säkert papper.

Jag börjar fundera över hur långt det kan vara tills jag kan identifiera mig med min mobil och få “passet” elektroniskt överfört till mobilen. När jag tänker efter kommer jag på att det egentligen är ganska sällan nu för tiden jag behöver skriva något (för hand). Det mesta idag sker elektroniskt med datorer och inte minst mobiltelefoner.

UT MED PAPPER OCH PENNA

Idag är det många skolor som prövar att inte tvinga nybörjare i 1-2a klass att lära sig skriva för hand. Istället för att ägna de första skolåren till att skriva fina bokstäver från a-ö börjar de i första klass direkt att använda datorer. De följer den norske forskaren Arne Trageton teorier som bla säger att barn i den åldern har svårt med motoriken och därmed ägnar för mycket tid till att få till snygga bokstäver. Med datorns hjälp får man direkt snygga och läsbara bokstäver. När man väl kan läsa och “skriva” och blivit lite äldre är det betydligt enklare att skriva för hand (om man nu behöver det).

Sjäv minns jag tragglandet i lågstadiet för att få till fina bokstäver. I fjärde klass ansågs vi så mogna att vi fick (köpa tror jag) en reservoarpenna med mitt eget namn tryckt på för att… ehh jag minns inte. Tror vi hade ett ämne i skolan som hette välskrivning. Kan inte minnas att jag någonsin använde pennan i högstadiet eller utanför skolan.

Idag är det allt fler skolor som har eller är på väg att starta sk en-till en projekt. Dvs varje elev får sin egen dator. De skolor som börjar i lågstadiet (vilket det kan finnas goda skäl till) ser en uppenbar vinst direkt. För andra skolor som börjar med 1-1 i mellan- eller högstadiet väntar andra utmaningar. Kanske får många motsvarande en reservoarpenna att skriva med…

Har man i skolan analyserat vad som händer i omvärlden? Det är nu en extremt snabb utveckling av appar, Smart-phone och paddor.  Antalet nedladdade appar beräknas 2014 vara 70 miljarder. Hur står sig lärarnas wiki´s och bloggar i den konkurrensen? Snart finns all utbildning tillgänglig online, behövs det då några lärare eller skollokaler? Vad ska lärarnas roll vara i framtiden?

All respekt för duktiga lärare, men vem har egentligen sagt att de skall bli bra på IT? Har de varit bra på papper och penna? För att bli körskolelärare måste man inte vara bra på tändningsföljden i fördelardosan. Många uppskrämda lärare utan IT-kunskaper sätter sig nu på (PIM) skolbänken och lär sig vad en 5:e klassare får till själv på en eftermiddag. Är det vad de/vi/elever/föräldrar behöver? Ska framtidens läromedel verkligen utvecklas av lärare vid sitt eget köksbord utifrån en 5:e klassares IT-kunskapsnivå? Detta har 100 000 lärare i Sverige ägnat sig åt de sista åren.

Det vore bättre om lärarna blev kvar vid sin läst, dvs. gör som de alltid har gjort. (Ut-)värderar olika läromedel som de kan använda i sin undervisning. Ställer krav på pedagogik, funktionalitet och kvalitet. Använd de lärplattformar (LMS) som finns. Det vore bättre att använda de minst 40 timmar som går åt till PIM-3 att karlägga befintliga lärresurser som redan finns på nätet och använda dom. Ställ krav på nya interaktiva läromedel som gör ditt och skolans jobb lättare. Se till att de frigör resurser och underlättar lektionsplanering, läxor, uppgifter, fuskkontroll, uppföljning, prov och betygssättning.  Ställ krav på skolledare, politiker och Skolverket på visioner, mål och strategier. Ställ inte upp på gratislösningar. Se till att 1:1 projekten leder till individuell studietakt, öppen skola dygnet runt, minst 400 elever i varje klass och att du själv får kompetensutbildning för nya arbetsuppgifter/ämnen när eleverna allt mer ”jobbar hemifrån”.