Har man i skolan analyserat vad som händer i omvärlden? Det är nu en extremt snabb utveckling av appar, Smart-phone och paddor.  Antalet nedladdade appar beräknas 2014 vara 70 miljarder. Hur står sig lärarnas wiki´s och bloggar i den konkurrensen? Snart finns all utbildning tillgänglig online, behövs det då några lärare eller skollokaler? Vad ska lärarnas roll vara i framtiden?

All respekt för duktiga lärare, men vem har egentligen sagt att de skall bli bra på IT? Har de varit bra på papper och penna? För att bli körskolelärare måste man inte vara bra på tändningsföljden i fördelardosan. Många uppskrämda lärare utan IT-kunskaper sätter sig nu på (PIM) skolbänken och lär sig vad en 5:e klassare får till själv på en eftermiddag. Är det vad de/vi/elever/föräldrar behöver? Ska framtidens läromedel verkligen utvecklas av lärare vid sitt eget köksbord utifrån en 5:e klassares IT-kunskapsnivå? Detta har 100 000 lärare i Sverige ägnat sig åt de sista åren.

Det vore bättre om lärarna blev kvar vid sin läst, dvs. gör som de alltid har gjort. (Ut-)värderar olika läromedel som de kan använda i sin undervisning. Ställer krav på pedagogik, funktionalitet och kvalitet. Använd de lärplattformar (LMS) som finns. Det vore bättre att använda de minst 40 timmar som går åt till PIM-3 att karlägga befintliga lärresurser som redan finns på nätet och använda dom. Ställ krav på nya interaktiva läromedel som gör ditt och skolans jobb lättare. Se till att de frigör resurser och underlättar lektionsplanering, läxor, uppgifter, fuskkontroll, uppföljning, prov och betygssättning.  Ställ krav på skolledare, politiker och Skolverket på visioner, mål och strategier. Ställ inte upp på gratislösningar. Se till att 1:1 projekten leder till individuell studietakt, öppen skola dygnet runt, minst 400 elever i varje klass och att du själv får kompetensutbildning för nya arbetsuppgifter/ämnen när eleverna allt mer ”jobbar hemifrån”.

Skolverket hävdar ofta att olika utbildningar skall bygga på (evidensbaserad) forskning och beprövad erfarenhet(*. Vad har man för forskningsrön och erfarenhet som styrt utvecklingen av PIM? Fler än 100.000 pedagoger i Sverige har gått igenom PIM-utbildningar, som i de flesta kommuner ligger som grund för skolans 1:1 satsningar.  Ett rekommenderat kompetenskrav är att lärarna skall ha uppnått PIM-nivå3.  Dvs. lärare som lärt sig skicka mail, googla och nu behärskar att göra en liten film med bild och ljud är dom som skall lotsa dina barn in i framtiden. Hur har man tänkt här? Det är väl vad en normalfuntad 5:e klassare klarar av hemma själv en söndagseftermiddag.

Den enda rimliga förklaringen är att Skolverket fått ett uppdrag från Regeringen, men inga resurser. Det är helt enkelt en snållösning. Utbildningen är gratis, programmen man lär sig är gratis, men tyvärr inget som man använder i näringslivet. Man får lära sig att skriva bloggar, göra wiki´s sätta ihop bilder och ljud och hur man klistrar in Clipart-bilder i en PowerPoint-presentation. Man nämner inte att det vore bättre att använda Lärplattformar (LMS) för kommunikation och administration av lärandet. Ingen berättar om att lärarnas hopsnickrade egna gratisläromedel inte har någon chans att överleva. Mönstret är detsamma som ITiS-satsningen för drygt 10-år sedan, då 1,6 miljarder slängdes planlöst i sjön. Man kan även se att många 1:1 projekt leds, stöds och utvärderas av fd ITiS-handledare….. Ringer det inte några varningsklockor här?

*)Den nya skollagen poängterar att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 1 §).