Många skolor har eller är på väg att ge sina elever bärbara datorer. Projekt pågår eller är på g i drygt 120 olika kommuner och sprider sig som pesten över landet. Alla har väl inte tänkt igenom vad datorerna skall användas till eller ännu mindre vad de kan användas till. IT-branschen gnuggar händerna och väntar order på flera miljarder. Det här kommer bli lika stort som “hem-pc-reformen” på 90-talet fast nu bland eleverna i skolan.

Det finns mycket som kan sägas om 1-1 satsningarna. Klart är att det är en utmaning för alla inblandade att få ut något vettigt. I Sveriges största IT-tidning Computer Sweden siar chefredaktören om året som kommer och en svår svekdebatt efter sommarlovet om nyttan med alla datorerna.

Nu kommer också de första tecknen. I samma tidning kunde man i fredags läsa om stora problem i många kommuner, där IT-avdelningen med sitt säkerhetstänk inte helt går i takt med skolan och deras behov. Rubriken är “Totalhaveri för skol-pc”

Det här är nog bara början. Många har redan löst det här problemet genom att gå förbi kommunens IT-avdelning. Andra som t.ex Stockholm skolor har tom outsorcat problemen till VOLVO-IT. Dom är nog inte heller helt klara över hur det fungerar i skolan. Elevernas bärbara datorer ägnar stor tid (varje gång de ska användas) till att uppdatera programvara, säkerhetsinställningar och profiler, vilket medfört att det direkt blev trångt på ledningarna. För 80.000 elever i Stockholm blev det inte bättre skriver DN.

Den stora utmaningen kommer att vara att lyckas skapa mervärde, inte merarbete. Då måste skolorna ha en vision om framtidens skola. Bli tydligare på sina målsättningar och lärar sig olika strategier om hur man kommer fram till sina mål. Man måste ändå fråga sig vad som utvecklar lärarna, skolan och själva läroprocessen. Kom ned på jorden från “världens bästa skola”, EU´s nyckelkompetenser och smaka lite på “individuell studietakt”, “jobba hemifrån” och dagsaktuell koll på alla elevers kunskapsnivå.